inte för människor som oss

minns du när vi levde. det var vår. att blunda och känna hur världen snurrande runt, i cirklar på en sommaräng. minns du hur det var att vakna med ett leende, redo att leva dagen till fullo. slösa tid var för idioter. förälskade, dumma med nikotinkickar i solnedgången. jag vet inte om jag var kär. i dig eller världen. men vad gör det för skillnad. egentligen. vi kände, vi levde. men allt fortsatte, du fortsätte. allt jag hade kvar var kalla höstvindar och barfotavals på trottaren. i månsken med undangömda cigg och avtagande nikotinkickar. ny vår utan dej. med fyllevals och tusentals liter rödvin. sova bort dagar och tänka att livet, det är för idioter. idioter med drömmar och mål. människor som du. ensam dansar jag min barfotavals med grusiga fötter och rödgråtna ögon. under tiden kan jag inte låta bli att undra var kärleken försvann..